annatyra

Nog för att jag är dålig på att komma ihåg saker. Nog för att jag tänkte på min älskade dator. Men är det vanligt att glömma bort var man bor?

När vi kom till Banafjäl i eftermiddags var det bara jag och Jonas kvar i bussen, och Jonas var snäll och smart nog att be chauffören svänga av i korsningen och släppa av oss vid våra hus - jag först och sen han. Och det tyckte jag var riktigt skönt, så skulle jag slippa gå hem till pappa. Okej, ni som vet var och hur jag och Jonas bor märker redan nu att nåt inte riktigt stämmer. Och när Jonas hade hoppat av märkte jag också det. För jag minns inte att jag åkte med pappa till skolan i morse. Jag cyklade inte till bussen heller. Jag var inte ens hos pappa! Nej, jag var hos mamma, men det hade jag glömt bort! JAG TAPPADE BORT MITT HUS.
Så jag tog initiativet att hoppa av här hos pappa, vilket är lika bra, för jag måste börja söka efter någon som kan vakta mig på heltid.

Bestämde mig för att tat jäkligt lugnt ikväll, för att citera min hjärna, så jag tänkt se på The Boat That Rocked, en av mina favoritfilmer. Musiken är riktigt cool, jag gillar verkligen 60talsmusik. Men nu verkar den vara helt knäckt, den sista kvarten har den bara stått stilla och buffrat.
Tur att jag har disk att göra, nåt ska man ju göra.
(Jag kom just på att det är nog svårt att förstå när jag är ironisk vanligtvis, knappast lättare skrivet. Alltså; jag var jätteironisk.)

Okej, hur mycket jag än förnekade det igår, så kom Förstadagen-dagen. Och den var riktigt, riktigt fin.
jag kan berätta precis i detalj hur det var, eller så kan jag göra som jag brukar - Berätta det som man inte behöver veta egentligen!

1. Jag spillde inte på mitt vita linne! Förstår ni, JAG! Det verkar vara helt omöjligt att smutsa ner förresten, för min syster hade på sig det när vi cyklade omkull, och det blev inte nersmutsat alls. Inte trasigt heller, och om ni hade sett skjortan jag hade på mig skulle ni bli förvånade.
2. Kiltkillen, som jag var övertygad om att jag och Therese aldrig skulle se igen, medans hon sa att alla skulle känna igen honom som Kiltkillen, visade sig gå min klass. (O.B.S, Kiltkillen heter egentligen något annat.)
3. Mitt lag vann i lekarna. Snacka om Egoboost när man var bäst på Schlagern! ( Skulle egentligen vilja säga att det var jag och två andra tjejer som hela tiden kunde allt, men det är så pinsamt när man inte kan namnen. Så vi bryr oss inte om det.)
4.  Min klass verkar riktigt snäll, och jag har ingen självcentrerad omogen typ i klassen heller, det är jag estetgudarna evigt tacksam!
5. jag varken rapade, snubblade eller skrattade okontrollerat en enda gång, hur stor var den chansen? LITEN.
6. Jag fick ett överskåp. Lycka.

Damer och herrar, jag har kommit på vad den rätta sysselsättningen sista dagen på sommarlovet är!
Man går omkring och förnekar det faktumet, och om man är tillräckligt bra, mår man måhända mycket bättre än innan. Och så har man något att göra.

Vi hann knappt börja se Along came Polly, när Lief ringde och sa att han skulle hämta Ellen,
så hon drog med sin film. What to DO??
Kanske ska man se en film.. eller tvätta mina smusiga kläder. Film it is!!