annatyra

Är nu klar med min svenskauppgift, talmanuset. Trodde att det skulle blir lite terapi, att skriva ner lita av min egen historia. Men jag insåg att jag inte behöver det längre. Jag har kommit över och gått vidare från hur det var förut.
Jag skulle vilja lägga upp den här, för att jag faktiskt är stolt, men sen kommer jag på att det faktiskt är internet, och även om jag inte har många läsare finns den där för alltid om jag lägger upp den. Och jag tänker inte riskera något.

Nu ser jag fram emot Karlskrona och Felicia nästa torsdag!