pladder.
Det finns ett speciellt ögonblick. (Bry er inte om att jag just ramlade av stolen av självhat för att allt jag säger får mig satt tänka på Glee) Det är speciellt på det sättet att man inte riktigt vet vad det innebär eller när det kommer. Det är det där ögonblicket då man inser att 'Hallåjsan, det är såhär det ska vara! Allting stämmer.'
------
Något som inte är bra för psyket är att stiga upp klockan två på natten för att se på Glee på Fox's livestreaming. Note to self: Se till att sova, för det är pinsamt att bli tårögd för att man glömmer ta bestick på lunchen.
-------
Ni ska se solnedgången jag ser genom mitt fönster just nu. Den är alldeles guldfärgad och skitlysande och fin. Fin. Jag försöker komma fram till något här... jag tappar så lätt tråden.
