En vanlig onsdag. Fast det är ju torsdag.

Mina kompisar påpekar att jag går runt med ett fånigt leende på läpparna allt oftare.
Men jag har säkra källor som säger att jag inte är den enda som ler med ögonen nuförtiden.
Källor som i mig och mina ögon.


Lyssnar på Veronica Maggios nya album. Det är så att jag vill sätta mig i ett hörn och hålla om mig själv och le sorgset. Men det gör jag inte. Jag lyssnar bara.
Jag lyssnar också på Freelance Whales, men inte första spåret Generator ^ second floor, för det råkade jag lyssna slut på på dumspotify.
Och såklart Fleetwood Mac. Är man Gleek så är man.

Och här sitter jag i estetdatasalen och fördriver tiden, för att jag inte har något bättre för mig någonsin. True.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0