annatyra

(Förlåt Therese, för att jag valde så pinsamt skumma bilder, men, vem ska annars göra det om inte jag?)

Första gången jag träffade fröken Therese Kristina Bylin var första dagen i miniettan. Hon hade på sig en jätterutig klänning med förkläde och såg ut som om hon skulle göra på sig av nervositet, -ish. Vi blev inte vänner direkt, utan jag tyckte faktiskt att hon var lite dryg ända till ettan eller tvåan, då vi kom med exakt samma kläder en dag i skolan - ett par vinröda byxor i halkigt stretchtyg med en fastsydd kjol i ett ännu hemskare tyg, och en tröja som satt som ett korvskinn och matchade kjolen. Det fick oss tydligen att bonda, hemska tanke.

I mellanstadiet började vi vara med varandra mer och mer, och i högstadiet hamnade vi i samma klass, OCH TUR VAR VÄL DET, för vad skulle jag ha gjort utan Therese?
Utan henne skulle jag varken ha den sjuka, vridna, hemska, alldeles lagomt snuskiga fantasin jag har, jag skulle inte fnissa varje gång jag äter klubbor, jag skulle inte ha skrivit två böcker, jag skulle inte tycka att arne är det ultimata svärordet, jag skulle inte ha haft den roligaste praoveckan på husumfabriken och skuttat omkring ovanpå panna 8 som en galning, och jag skulle ha en aning svårare att komma ihåg alla prepositioner, för hon har definitivt gjort många av dem oförglömliga.

Vi fick till och med varsitt smeknamn i början av sjuan, jag blev Tyra och hon Helga. Hennes hängde i och för sig kvar hela högstadiet, medans jag blev kallad alldeles för mycket för att det skulle få plats i det här inlägget.

   
Bilder på oss som väldigt små och väldigt pixliga, se så söta vi var.

Poängen är den att, det är som omöjligt att vi skulle bara sluta vara kompisar nu, för även om vi inte är varandras bästa kompisar, är vi ändå.. så jädra oslagbara! Vi har uppfostrat varandra, mest kanske hon mig, mer än vad jag har uppfostrat henne. Och fast vi bor ganska långt ifrån varandra, hon ute i skogen i Ällön och jag på en myråker i Banafjäl, har vi alltid tagit tid för varandra, om så smsandes klockan halv två på natten en skoldag för att vi hade så mycket att säga till varandra!

Saker jag ser fram emot med Therese:
* Att skriva Annas Memoarer 3 - Vad fan hände där då??
* Att hälsa på på Trysunda och övertala hennes granne att jag inte kommer från Finland.
* Att se på Lejonkungen.
* Att bota mig från min eländiga Tarzanism.
* Att verkligen se vad som hände :)

Puss Therese, du är så himla viktig, köttig, HAE, din lugg är sne du får mig att le, skrattig, smessig, kul, Ojig, du är för alltid min Hångelbrud och har min höga tanke.